I'M LOST AND I NEED TO BE FOUND.

Den långa texten jag postade lördag natt, det inträffade alltså på fredagnatten men jag vågade inte riktigt posta det för att det är så personligt. Men jag kände att är jag glad så skriver jag ju självklart om det, så varför skämmas över att man mår dåligt? Jag vill att vi alla ska sluta skämmas över att man mår dåligt, det är helt normalt. Så nu tänker jag skriva om min lördagnatt som inte va så mycket bättre den.
 
Lördagnatten va värre en fredagnatten. Jag kände mig så trasig, ledsen och nedtryckt, men framförallt så va jag arg. Jag blir inte ofta arg, men inatt va jag så sjukt arg. Jag grät, jag grät så himla mycket. Jag kvävde mina skrik i en kudde och knöt mina nävar så hårt att de vitnade. Varför säger du så till mig, varför slänger du dem orden på mig?
 
 

Kommentarer

Lämna din kommentar här:

Ditt namn här tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser!)

Blogg eller Tumblr kanske:

Skriv din kommentar här:

Trackback